Funktionsmedicin, ortomolekylär medicin och näringsterapi

Funktionsmedicin har blivit en allt populärare term i Sverige under den sista tiden. Begreppet myntades av den amerikanska nutritionisten Jeffrey Bland i början av 90-talet. Inom funktionsmedicin fokuserar man inte på diagnoser utan orsaker till åkommorna. Man har ett stort fokus på att göra olika undersökningar och laboratorieprov för att ringa in problematiken.

Många läkare i framför allt USA har utbildat sig i funktionsmedicin och startat framgångsrika kliniker. En stark drivkraft bakom den här utvecklingen är att läkare på vanliga kliniker i USA, liksom i Sverige, har allt mindre tid för varje patient, det blir ofta slentrianmässiga och ineffektiva behandlingsrekommendationer.

Ortomolekylär medicin

Ortomolekylär medicin (av grekiska orto, den rätta), är en inriktning som är ganska ovanlig i Sverige. Den syftar till att behandla och förebygga sjukdom genom att tillföra stora mängder endogena ämnen, till exempel vitaminer, mineraler och hormoner. Metoden används framför allt mot psykiska besvär.

Termen Ortomolekylär medicin myntades 1967 av Linus Pauling, efter att schizofrena patienter uppnått förbättring med hjälp av av C-vitamin och vitamin B3.

Med tiden utvidgades behandlingen till andra typer sjukdomar där man strävar efter att förändra patientens biokemiska balans.

Man har under de senaste åren kunnat konstatera ett samband mellan näringsbrister och mentala störningar. Till exempel leder brist på vitamin B3 och B6 till förändringar i verklighetsuppfattningen, vanligen illusioner, som ofta utvecklas till hallucinationer.

Näringsterapi

Näringsterapi har många likheter både med funktionsmedicin och ortomolekylär medicin. Näringsterapeuter fokuserar också på att hitta bakomliggande orsaker och använder sig i stor utsträckning av olika tester, både skolmedicinska labbtester, blodprover på den egna kliniken, bioresonans med flera andra metoder.

Näringsterapeuter kan rekommendera förbättrade kostvanor, motionsvanor och annat som klienten kan behöva. Dessutom har näringsterapeuter också bra koll på vikten av balanserad näring i form av  vitaminer, mineraler, fettsyror och aminosyror och kan sätta ihop ett individuellt program med olika kosttillskott som klienten kan behöva. Många näringsterapeuter kompletterar också sina kunskaper med örtmedicin för att kunna rekommendera sina klienter olika läkande örter.

Vill du utbilda dig till Kost- och Näringsterapeut?

Läs mer här