Är rapsolja nyttigt?
Hur är det egentligen med rapsolja och andra fröoljor? Många influerare på sociala medier går ut och säger att det inte är nyttigt, medan myndigheterna och pressen säger att det är nyttigt. Vem ska man tro på?
När man ser samma rubrik i flera olika tidningar, i det här fallet till och med i olika länder, kan man vara ganska säker på att det är en reklambyrå eller lobbyorganisation som ligfger bakom innehållet.
Artiklarna kom dessutom några dagar efter att en stor studie som publicerades i The Lancet konstaterade att konsumtion av ultraprocessad mat leder till ohälsa.
https://www.thelancet.com/series-do/ultra-processed-food
Är rapsolja ultraprocessad?
Det beror på vilken definition av ultraprocessad man använder. Ett av de mest använda klassificeringssystemen är NOVA‑klassificeringen (utvecklat av Carlos A. Monteiro m.fl.), där livsmedel grupperas i fyra kategorier:
- Obearbetade eller minimalbehandlade livsmedel
- Processade ingredienser (t.ex. oljor, socker)
- Processade livsmedel (t.ex. konserv- eller saltad mat)
- Ultraprocessade livsmedel – de som är industriellt framställda, med flera steg och ingredienser som sällan och aldrig används i vanlig matlagning.
Enligt den defintionen hamnar rapsolja och andra fröoljor i kategori 2, processade ingredinser. Den här definitionen är med rätta kritiserad. Så här tillverkas fröoljor (rapsolja, majsolja, tistelolja, sojaolja, matolja med flera billiga oljor):
- Hexan-extraktion (petrokemiskt lösningsmedel)
- Avslemning (fosfolipider och växtgummi tas bort)
- Neutralisering (lut/NaOH)
- Tvättning och torkning
- Blekning med blekjord
- Deodorisering vid ~250 °C
- Eventuell vinterisering (eng. winterization, är ett reningssteg där man tar bort de delar av oljan som stelnar eller blir grumliga i kyla).
- Antioxidanter tillsätts (TBHQ, E 319 – Tertiär butylhydrokinon, BHA, E 320 – Butylhydroxianisol, BHT, E 321 – Butylhydroxitoluen eller tokoferoler)
Processen skapar nya föreningar, till exempel
- aldehyder
- polymeriserade fettsyror
- oxiderade Omega-6-lipider (OXLAMs)
- rester av lösningsmedel (ofta mycket låga men ändå principiellt problematiska)
Processen påverkar smältpunkt, struktur och omega-6-profil. Det kan ha metabola konsekvenser (inflammation, oxidativ stress, endotoxin-interaktion etc.).
De är helt industriella, inget man kan göra i sitt eget kök, exakt det som UPF-begreppet ska fånga
Därför menar flera experter att fröoljor borde tillhöra kategori 4, om man följer logiken bakom UPF-konceptet.
Att inte definiera det som ultraprocessat blir närmast löjligt.
Vill du lära dig mer om hälsa?
Nordiskt Näringscenter har korta och långa kurser samt utbildningar inom ett brett område.
Fyll i din e-postadress nedan så får du vårt nyhetsbrev med information och erbjudanden.
Du får även ett häfte där du kan lära dig mer om C-vitamin.
Du kan avsluta prenumerationen när du vill.
Vad finns det för argument att fröoljor är nyttiga?
De studier forskarna i artikeln hänvisar till är finansierade av ILSI – livsmedelsindustrins lobbyorganisation. Författaren är konsult för Monsanto & Bunge (som står för en stor del av den vegetabilisk oljeindustrin).
I flera studier var det bara 6-9 personer.
Den genomsnittliga tiden för studierna var 4 veckor. Linolsyra, som är en omega 6-olja, har 2 års halveringstid, det går inte att se de inflammatoriska effekterna på så kort tid.
I flera av studierna fick deltagarna samtidigt höga doser omega-3, vilket gör att det är omöjligt att dra några slutsatser av fröoljorna.
(Tack till Johannes Cullberg för genomgången av studierna!).
Vad tror du?
Kommer du att fortsätta konsumera fröoljor eller produkter som görs av fröoljor?
Bo Engborg
Rektor för Nordiskt Näringscenter
Här kan du läsa mer om ultraprocessad mat: