Havremjölk

Är havremjölk nyttigt och bra för miljön?

Havremjölk, havregrädde och andra havrebaserade produkter marknadsförs ofta som ett hälsosamt och miljövänligt alternativ till komjölk. Men det finns flera hälso- och miljömässiga nackdelar som sällan uppmärksammas.

Hälsomässiga nackdelar

Blodsockerpåverkan

Havremjölk kan orsaka snabba blodsockerstegringar, särskilt hos personer med insulinresistens, prediabetes eller diabetes. Detta beror på att havre är rikt på stärkelse, som under tillverkningen bryts ner till maltos med hjälp av enzymer. Maltos är en sockerart som består av två glukosmolekyler och som har ett högt glykemiskt index.

Lågt proteininnehåll

Jämfört med komjölk innehåller havremjölk betydligt mycket mindre m’ngd protein, vilket gör det till ett sämre val för främst barn, äldre eller personer med ökat proteinbehov. Det gör det till ett särskilt dåligt alternativ för veganer och vegetarianer som ofta får för lite eller dåligt sammansatta proteiner i kosten.

Tillsatser och processade ingredienser

Vissa varianter av havremjölk innehåller tillsatt socker, emulgeringsmedel (som kan påverka tarmhälsan negativt) och ultraprocessade fröoljor (t.ex. rapsolja), vilka kan bidra till inflammation och viktuppgång.

Kemikalier och föroreningar

Om havremjölken inte är tillverkad av ekologiskt havremjöl kan den innehålla rester av bekämpningsmedel, till exempel glyfosat, som WHO klassificerat som troligt cancerframkallande. Tester har hittat spår av glyfosat i populära havremjölksmärken. Dessutom har mögelgifter (mycotoxiner) och tungmetaller som arsenik påvisats i vissa produkter.

Miljömässiga nackdelar

Kemiskt intensiv odling

Även om havre generellt sett har lägre klimatpåverkan än mejeriprodukter, används ofta stora mängder gödningsmedel och bekämpningsmedel i konventionell odling. I USA behandlas över 75 % av havrearealen med gödselmedel och 51 % med herbicider, vilket påverkar ekosystem och grundvatten.

När man ersätter betande djur med monokultur, odling där en enda typ av gröda odlas på en stor yta, minskar den biologiska mångfalden. Det gäller både havreåkrar och odling av den rapsolja som ofta används i havremjölk. Betande kor gödslar marken och bidrar till en rik och omväxlande flora.

För att få en effektiv produktion av havre och raps krävs gödsel, omkring hälften av det gödsel som används i Sverige består av konstgödsel, en ändlig resurs som behöver importeras. Ersätter vi mer av vår djurhållning med grödor, krävs ännu mer import av konstgödsel.

Låg näringstäthet i förhållande till utsläpp

Enligt vissa livscykelanalyser krävs det mer resurser per näringsenhet för att producera havremjölk än för att producera komjölk. Det innebär att även om koldioxidutsläppen per liter är lägre, ger havremjölken mindre näring i relation till dess klimatpåverkan.

PFAS och mikroplaster

Det är sannolikt att havremjölk innehåller PFAS, mikroplaster och nanoplaster från processerna och förpackningarna, men det är inte särskilt väl undersökt.

Slutsats

Havremjölk består till största delen av vatten som har smaksatts med något som bäst kan beskrivas som havresirap och ultraprocessad fröolja. Ur det perspektivet borde det vara lätt för alla att avstå från drycken.

Havremjölk kan möjligen vara ett alternativ för personer med laktosintolerans, mjölkproteinallergi eller veganer som absolut måste ha en vit kyld dryck. Men det är inte en långsiktigt hållbar lösning varken för hälsan eller miljön.

Det här kan du göra

• Veganer och mjölkallergier kan välja kokosmjölk istället, det är mer näringsrikt och inte lika konstlat.
• Tillverka din egen havremjölk. Det är enkelt att blanda havregryn med vatten, mixa och tillsätta lite salt. Det blir inte lika sött i och med att havregrynen inte är nedbrutna av enzymer. Men det innebär att det inte heller ger lika stor påverkan på blodsockret.
• Välja ekologiska varianter utan onödiga tillsatser.
• Undvika sorter med tillsatt socker, emulgeringsmedel och konsistensgivare.
• Se inte havremjölk som en fullvärdig ersättare för mjölk om du vill laga näringsriktiga måltider. Ersätt istället mjölkens proteiner och naturliga fetter med andra proteiner och fetter.

Källor

• Verywell Health (2025) – Microplastics in glass bottles
  https://www.verywellhealth.com/microplastics-in-glass-bottles-study-11762270
• Leslie North Wellness (2021) – Microplastics in human blood
  https://leslienorthwellness.com/microplastics-in-blood (Notera: denna källa hänvisar till studien Leslie et al. 2022 i Environment International – artikeln finns även öppet via: https://doi.org/10.1016/j.envint.2022.107199)
• Cosmopolitan UK (2025) – Microplastics in drinks
  https://www.cosmopolitan.com/uk/body/health/a63387949/microplastics-drinks-study
• Newsweek (2024) – Microplastics in human placenta
  https://www.newsweek.com/microplastics-found-every-human-placenta-tested-study-1887885
• YorkTest (2025) – Microplastics in beverages
  https://www.yorktest.com/blog/microplastics-drinks-study
• Daily Mail (2024) – Microplastics in hot drinks
  https://www.dailymail.co.uk/health/article-13812345/microplastics-hot-drinks-tea-coffee.html
• Treehugger (2021) – Oat milk environmental impact
  https://www.treehugger.com/oat-milk-environmental-impact-5183501