Schack som skydd mot demens

Att hålla hjärnan aktiv genom livet är ett råd som ofta återkommer när det gäller att bevara minnet och minska risken för demens. Men kan ett spel som schack verkligen göra någon skillnad?

En vetenskaplig översiktsstudie från 2019 undersökte om schack kan fungera som en skyddande faktor mot demens och Alzheimers sjukdom. Forskarna analyserade 21 tidigare studier om schack och andra kognitivt stimulerande aktiviteter.

Lägre risk för demens hos personer som tränar hjärnan

Flera studier visade att personer som regelbundet ägnar sig åt mentalt stimulerande aktiviteter har lägre risk att utveckla demens. I en fransk studie med över 3 600 äldre personer hade de som spelade brädspel en 15 procent lägre risk att drabbas av demens jämfört med dem som inte gjorde det.

Andra långtidsstudier har visat att personer som ofta deltar i intellektuella aktiviteter kan ha 30–40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Schack tränar flera delar av hjärnan samtidigt

Schack ställer krav på många kognitiva funktioner:

• Arbetsminne
• Långtidsminne
• Koncentration
• Problemlösning
• Strategiskt tänkande
• Visuell och rumslig förmåga
• Självkontroll

Denna typ av mental träning tros bidra till att bygga upp den så kallade kognitiva reserven. Personer med högre kognitiv reserv verkar kunna motstå åldersrelaterade förändringar i hjärnan bättre och kan därför utveckla demenssymtom senare i livet.

Hjärnan är formbar

Studier av schack och det närbesläktade brädspelet Go har visat att långvarig träning kan påverka hjärnans struktur. Förändringar har bland annat observerats i områden som är viktiga för:

• Uppmärksamhet
• Arbetsminne
• Exekutiva funktioner
• Problemlösning

Detta visar att hjärnan behåller en betydande förmåga till anpassning och nybildning av nervkopplingar även i högre åldrar.

Måste man vara duktig på schack?

Det viktiga är inte att man vinner, utan att man utvecklas. Ett bra sätt att utvecklas är att spela mot motståndare som är lika bra, eller lite bättre än dig. Är det stor skillnad i spelstyrka blir det inte så intressant för någondera parten.

Hjälper schack personer som redan har demens?

Här är forskningsläget betydligt mer osäkert.

Det finns visserligen vissa studier som antyder att schack eller liknande spel kan bidra till bättre livskvalitet och långsammare försämring hos personer med Alzheimers sjukdom, men det vetenskapliga underlaget är fortfarande begränsat.

Forskarna bakom översikten betonar därför att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om schack kan bromsa en redan etablerad demenssjukdom.

Schack är bara en pusselbit

Demens påverkas av många faktorer. Förutom mental stimulans spelar även följande stor roll:

• Regelbunden fysisk aktivitet
• God sömn
• Social gemenskap
• Hälsosam kost och en god näringsstatus
• Kontroll av blodtryck, diabetes och andra sjukdomar
• Utbildningsnivå och livslångt lärande

Det är sannolikt kombinationen av flera livsstilsfaktorer som ger det bästa skyddet.

Slutsats

Dagens forskning talar för att schack och andra intellektuellt stimulerande aktiviteter kan bidra till att bygga upp hjärnans kognitiva reserv och därmed minska risken för demens eller skjuta upp sjukdomens debut.

Däremot finns det ännu inte tillräckligt starka bevis för att schack kan bromsa demens hos personer som redan har fått diagnosen.

Även om schack inte är någon garanti mot demens är det ett billigt, socialt och stimulerande sätt att hålla hjärnan aktiv, och kanske en investering i den framtida hjärnhälsan.

Bo Engborg
Rektor för Nordiskt Näringscenter

Lär dig mer!

Vill du veta mer om ämnet rekommenderas kursen: Hjärnan och Nervsystemet

Referenser

Lillo-Crespo M, Forner-Ruiz M, Riquelme-Galindo J, Ruiz-Fernández D, García-Sanjuan S. Chess Practice as a Protective Factor in Dementia. Healthcare. 2019;7(2):60. doi:10.3390/healthcare7020060.

Stern Y. Cognitive reserve in ageing and Alzheimer’s disease. Lancet Neurology. 2012;11:1006–1012.

Dartigues JF et al. Playing board games, cognitive decline and dementia: a French population-based cohort study. BMJ Open. 2013;3.

Wilson RS et al. Participation in cognitively stimulating activities and risk of incident Alzheimer disease. JAMA. 2002;287:742–748.