Vallört för gödning
Miljövänligt, billigt och effektivt
Hälsosam kost kräver hälsosam framställning av maten. Du som har förmånen att odla en del av din mat själv kan få större skördar genom att använda dig av vallört som gödning!
Vallört, eller Symphytum officinale på latin, är en perenn ört som har blivit en favorit bland ekologiska odlare världen över. Denna robusta växt, med sina stora blad och lila eller blå blommor, är inte bara vacker i trädgården utan också en riktig skatt när det gäller naturlig gödsling.
I Sverige kallas den ofta för vallört, och dess användning som gödsel har en lång historia som sträcker sig tillbaka till pionjärer inom ekologisk odling. I den här artikeln utforskar vi varför vallört är ett miljövänligt, billigt och effektivt alternativ till kommersiella gödselmedel, med särskilt fokus på forskningen från den brittiske hortikulturisten Lawrence D. Hills.
Vad är vallört och varför är den så speciell?
Vallört har djupa rötter och kan bli upp till en meter hög. Eftersom dess rötter når djupt ner i jorden, ibland upp till två meter, fungerar den som en ”dynamisk ackumulator”. Det betyder att den drar upp näringsämnen som kalium, kväve, fosfor, kalcium och spårämnen från djupare jordlager som andra växter inte når. När bladen skördas och används som gödsel frigörs dessa näringsämnen tillbaka till ytan, vilket förbättrar jordens kvalitet över tid. Bladen är särskilt rika på kalium, upp till 7 procent i torrvikt, vilket gör vallört idealisk för frukt- och blommande växter som tomater, paprikor och bärbuskar.
Till skillnad från syntetiska gödselmedel, som ofta innehåller kemikalier som kan skada miljön, är vallört helt naturlig. Den bidrar till en hållbar odling genom att öka jordens organiska material, främja nyttiga mikroorganismer och förhindra erosion. Dessutom är den billig: En gång etablerad ger en planta skörd år efter år utan extra kostnader. Och effektiv? Ja, studier visar att vallörtsbaserad gödsel kan ge bättre resultat än traditionell stallgödsel när det gäller kaliumhalt, vilket leder till friskare plantor och högre skördar.
Vill du lära dig mer om hälsa?
Nordiskt Näringscenter har korta och långa kurser samt utbildningar inom ett brett område.
Fyll i din e-postadress nedan så får du vårt nyhetsbrev med information och erbjudanden.
Du får även ett häfte där du kan lära dig mer om C-vitamin.
Du kan avsluta prenumerationen när du vill.
Lawrence D. Hills – Pionjären bakom vallörtens popularitet
En av de mest inflytelserika figurerna i vallörtens historia är Lawrence D. Hills (1911–1991), en brittisk hortikulturist och författare som grundade Henry Doubleday Research Association (HDRA, nu Garden Organic) år 1954. Hills inspirerades av den 1800-tals kväkaren Henry Doubleday, som introducerade rysk vallört till England, och tog forskningen ett steg längre. På 1950- och 1960-talen genomförde han omfattande försök på sin egendom i Bocking, England, där han testade över 21 olika vallörtsstammar.
Hills’ forskning visade att vallörtens blad innehåller ett balanserat förhållande mellan NPK (kväve, fosfor, kalium) som överträffar stallgödsel i kväve och kalium, även om fosforhalten är något lägre. Han valde ut den sterila hybriden Bocking 14 (Symphytum x uplandicum) som den mest effektiva för gödsling – den är högavkastande, näringsrik och sprider sig inte invasivt via frön. Enligt Hills’ data ger en mogen planta cirka 5,5 kg biomassa per år från flera skördar, med varje skörd innehållande omkring 0,5 g kväve och 10 g kalium.
Hills beskrev vallört som en ”mineraldamm” som förhindrar näringsläckage och återvinner näringsämnen till ytan. I sin bok Comfrey: Past, Present and Future (1976) betonade han dess miljövänliga aspekter: Inga kemikalier behövs, och odlingen minskar beroendet av importerade gödselmedel. Hans arbete har inspirerat moderna permakultur- och ekologiska odlare, och HDRA fortsätter forskningen än idag.
Hur använder man vallört som gödsel?
Att använda vallört är enkelt och mångsidigt. Här är de vanligaste metoderna:
- Vallört som flytande gödsel: Hacka 1–2 kg färska blad och lägg i en hink med vatten (cirka 1 liter per kg). Låt jäsa i 3–6 veckor. Späd ut 1:10 med vatten och vattna plantorna var 1–2 vecka. Detta ger en rejäl kaliumboost, perfekt för tomater och potatis
- Gröngödning: Klipp bladen och sprid dem runt plantorna. De bryts ner snabbt och frigör näringsämnen direkt i jorden utan lukt.
- Komposttillsats: Lägg hackade blad i komposten för att snabba på nedbrytningen och höja näringsnivån.
- Torrt bladpulver: Torka och mal bladen för långvarig lagring, strö sedan runt plantorna eller blanda ner i krukjord.
Dessa metoder är inte bara effektiva utan också miljövänliga, de minskar utsläpp och främjar biologisk mångfald i trädgården. Och kostnaden är minimal, eftersom en planta kan skördas 2–4 gånger per säsong.
Odlingstips och försiktighetsåtgärder
Om du väljer Symphytum x uplandicum är det viktigat att det är den sterila varianten Bocking 14 annars är det stor risk atrt den sprider sig invasivt. Symphytum officinale är annars ett tryggare alternativ. Plantera i sol till halvskugga i väldränerad jord, med 60–90 cm mellan plantorna. Den går att odla i stort sett hela Sverige. Skörda bladen ner till 5 cm ovan jord, de växer snabbt tillbaka.
Viktigt att notera: Vallört innehåller pyrrolizidinalkaloider som kan vara giftiga för levern vid förtäring. Använd endast externt i trädgården och undvik på ätbara grödor om risk för kontaminering finns. Bär handskar vid hantering, då den kan irritera huden.
Slutsats: En hållbar framtid med vallört
Lawrence D. Hills’ banbrytande forskning har visat att vallört är mer än bara en växt – det är en nyckel till hållbar odling. Som ett miljövänligt, billigt och effektivt gödselmedel hjälper det oss att minska kemikalieanvändningen, spara pengar och öka skördarna. Oavsett om du är hobbyodlare eller professionell, är vallört värd att prova.
Bo Engborg
Rektor för Nordiskt Näringscenter