2 november 2021

Är näringsterapi alternativmedicin?

Det här är en fråga som jag får då och då, och det är inte helt enkelt att svara på den, det beror på hur man ser på saken.

Om man ser alternativmedicin som ett alternativ till den läkekonst som utövas på svenska vårdcentraler och sjukhus är näringsterapi definitivt alternativmedicin. Näringsterapeuter kan hitta och erbjuda lösningar till klienter som man inom den vanliga sjukvården saknar både tid och kompetens att göra.

Men om man ser alternativmedicin som en företeelse som saknar vetenskapligt stöd[i] är näringsterapi långt ifrån alternativmedicin. Det finns oerhört mycket forskning inom näringsterapi, både när det gäller enskilda näringsämnen och när det gäller bredspektrum multinutrienter (när man använder kosttillskott som består av flera olika aktiva beståndsdelar; vitaminer, mineraler, aminosyror, läkesvampar och örter). Det publiceras till exempel närmare 20 studier om D-vitamin om dagen världen över.

Antalet publicerade studier om D-vitamin per år

En del menar på att alternativmedicin är metoder som inte fungerar och att om forskning visar att de fungerar blir de accepterade inom den traditionella vården. Det är långt ifrån sant och snarare att betrakta som ett önsketänkande. Man kan till exempel se på de studier som gjorts bredspektrum multinutrienter mot olika psykiska sjukdomar. Det finns flera dussin studier som visar att mer än 50 procent av de med ADHD, depression, bipolär sjukdom och så vidare blir bättre eller mycket bättre med bredspektrum multinutrienter.[ii] Ingen studie visar på att det skulle vara negativt eller sakna effekt! Trots det verkar psykiatrin helt sakna intresse för näringsfrågor.

Även när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar finns det utmärkt forskning som visar på betydelsen av näring, och avsaknaden av kunskaper inom området bland läkare.[iii] [iv] [v]

Mer tid hos näringsterapeuten

En annan kommentar som hörs ibland är att de som håller på med alternativa metoder når goda resultat eftersom de ägnar mer tid åt sina klienter. Det ligger mycket i det, inte för att klienterna får en chans att ”prata av sig” utan för att många kommer med en komplex problematik och då krävs det ofta många frågor och analyser för att hitta rätt rekommendationer. Det är något som man sällan har tid med på vårdcentralen.

Kost och vetenskapliga sanningar

Vad som är vetenskapligt inom området kost och näring är heller inte en enkel fråga att besvara. Många debatter går ut på att man visar på studier som bevisar att den ena eller den andra kosten är överlägsen. Det går att hitta studier som stödjer nästan alla åsikter om kost! Problemet med dessa studier är dels att det är svårt att forska inom området i och med att det är så många faktorer som inverkar och är svåra att kontrollera, dels att vad som är lämpligt är individuellt. Även om det på gruppnivå är bra att följa en viss kost betyder inte det att det är det bästa för den enskilda individen. Näringsterapeuter tar sig tid att hitta vad som fungerar för en viss klient, medan man inom den vanliga vården mer utgår från standardmodeller som till exempel ät mer fullkorn, använd margarin etc.

Näringsterapeuter behöver inte begränsa sig till vad som rekommenderas av myndigheterna utan kan utgå från vad som fungerar bäst för den enskilde klienten och tar fortlöpande ny forskning i beaktande.

Analysmetoder

Näringsterapeuter använder sig av skolmedicinska labbtester men också av andra metoder analytiska metoder som till exempel bioresonans, kinesiologi eller visuell analys. Inom dessa metoder finns det inte alltid lika mycket forskning men de fungerar bra som ett komplement.

Det är resultatet som räknas

Som rektor för Nordiskt Näringscenter[vi] är det en av mina uppgifter att läsa och kommentera de fallstudier som eleverna gör under slutet av sin utbildning. Det är en fröjd att läsa om hur de har kunnat hjälpa sina medmänniskor att öka sin livskvalitet. Många gånger är det personer som har haft problem i många år som inte vården har kunnat hjälpa dem med.

Ibland ser man ner på fallstudier och menar att de inte utgör statistiskt säkerställda bevis. Men jag menar att fallstudier är både viktiga och intressanta. Om en viss förändring av livsstil har fungerat för en person är det möjligt att det fungerar för fler. Det är inte säkert eller ens troligt att det fungerar för alla, men för de som det fungerar för kan det innebära en stor positiv förändring.

Bo Engborg
rektor, Nordiskt Näringscenter

sekreterare Nordic Nutrition Council
suppleant i styrelsen för Riksföreningen för Metabol Hälsa
Terapeut på Effektiv Friskvård


[i] https://sv.wikipedia.org/wiki/Alternativmedicin

[ii] The Better Brain, Julia Rucklidge, Bonnie Kaplan, 2021.

[iii] Alehagen U, Alexander J, Aaseth J. Supplementation with Selenium and Coenzyme Q10 Reduces Cardiovascular Mortality in Elderly with Low Selenium Status. A Secondary Analysis of a Randomised Clinical Trial. PLoS One. 2016 Jul 1;11(7):e0157541. doi: 10.1371/journal.pone.0157541. PMID: 27367855; PMCID: PMC4930181.

[iv] Öckerman PA. Improvement of Arterial Stiffness by EDTA-Chelation in Combination with Vitamin, Mineral, Trace Element and Antioxidant Supplements.
J.Orthomolecular Medicine 26 (2), 93-97:2011.

[v] Devries S, Agatston A, Aggarwal M, Aspry KE, Esselstyn CB, Kris-Etherton P, Miller M, O’Keefe JH, Ros E, Rzeszut AK, White BA, Williams KA, Freeman AM. A Deficiency of Nutrition Education and Practice in Cardiology. Am J Med. 2017 Nov;130(11):1298-1305. doi: 10.1016/j.amjmed.2017.04.043. Epub 2017 May 25. PMID: 28551044.

[vi] https://naringscenter.se/

Se alla inlägg