6 juli 2024

Älggräs

Gott som te och en användbar läkeört

Älggräs eller älgört har en underbar honungsliknande doft och en god smak som passar till te, andra drycker och desserter. Det är också en potent medicinalväxt och används både mot huvudvärk och matsmältningsproblem.

Gnuggar man bladen avger de en stark och angenäm doft som påminner om rödklöverns blomdoft.

Älggräs växer över nästan hela Europa, Ryssland och ända bort i Sibirien.

Den har använts mycket länge, sannolikt sedan stenåldern. Man känner till att bladen har använts för sin dofts skull redan på 300-talet f. Kr. i Grekland.

Kelterna räknade älgörten som en av sina heliga örter.

Älggräset har också använts för smaksättning av öl och mjöd, antingen genom att karen gneds med bladen, eller att de tillsattes som krydda. Man har även kryddat portvin och ättika med blommorna.

Av blommorna kan man koka saft på samma sätt som fläderblomssaft.

Olika namn

På latin kallas den Filipendula ulmaria L. och är en ört i släktet älggräs i familjen rosväxter. Filipendula kommer av filum (’tråd’) och pendere (’hänga’) och syftar på de trådar som håller ihop rotknölarna. Artnamnet ulmaria (’almliknande’) kommer av att alm och älgört har blad som liknar varandra.

Älg i älggräs har inget med djuret att göra utan kommer av ale, det vill säga öl. Älggräs är en av de örter som användes tidigare istället för humle för att smaksätta öl. På svenska har den kallats aleskogsgräs, algräs, bigräs, brakebuske, byttgräs (den användes för att rengöra byttor), kallgräs, karsört, korosor, kärrört, luktört, läkblad, majgräs, mjödört, rönngräs, vanhävdsört (den spreds på åkrar som inte brukades), vinblom, älgört, ölgräs, ölört med flera namn. De många namnen antyder traditionella användningsområden och att bruket av örten har varit spritt.

På engelska kallas den meadowsweet, vilket samtidigt är en bra beskrivning av örten! I Norge och Danmark håller man med och kallar den engsøt respektive engsød. På engelska kallas den också queen of the meadow, pride of the meadow, meadow-wort, meadow queen, lady of the meadow, dollof, meadsweet, and bridewort. På finska kallas den mesiangervo och på ryska таволга (tavolga).

Den blommar från midsommar till juli med gräddvita blomklasar som på håll ser ut som bomull. Älggräset brukar bli en till en och en halv meter högt och växer ofta tillsammans i stora bestånd, gärna på fuktiga ängar.

Vill du lära dig mer om hälsa?

Nordiskt Näringscenter har korta och långa kurser samt utbildningar inom ett brett område.
Fyll i din e-postadress nedan så får du vårt nyhetsbrev med information och erbjudanden.
Du får även ett häfte där du kan lära dig mer om C-vitamin.
Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

Väldoft för människor och bin

Älggräsets doft uppskattas av både människor och bin. Däremot verkar rådjur inte gilla doften så det kan vara en bra idé att ha älggräs på tomten både för att locka till sig fler pollinerande flygfän och för att undvika att rådjuren äter upp det man odlar.

Medicinska egenskaper

Älggräs innehåller en hel del glykosider som omvandlas till salicylämnen i kroppen. Det gör att den är smärtlindrande t ex vid ledvärk, antiinflammatorisk, svettdrivande, urindrivande och febernedsättande. Dessutom har älggräs en reglerande effekt på saltsyreproduktionen i magsäcken vilket gör att den är effektiv mot halsbränna och andra matsmältningsbesvär.

Älggräs innehåller också quercetin, ett färgämne som bland annat hjälper cellerna att ta upp zink, det gör att immunförsvaret fungerar bättre. Quercetin anses också minska inflammation reducera risken för cancer och hjärtinfarkt samtidigt som det har en blodtrycksreglerande effekt.

Älggräs är antibakteriell vilket gör att den är bra att använda mot förkylningar och influensa.

Dessutom innehåller älggräs slemämnen som ger skydd till slemhinnorna i kroppen. Slemämnen skapar en skyddande hinna och kan lindra vid magsår och magkatarr.

Älggräs hette tidigare Spiraea ulmaria på latin, det är upphovet till namnet på läkemedlet aspirin. När man upptäckte de medicinska egenskaperna hos renframställd salicylsyra märkte man att det gav biverkningar, bland annat illamående och kräkningar. Acetylsalicinsyra är en mildare variant som används i aspirin. Bättre är att undvika biverkningarna från salicylsyra genom att använda extrakt från hela örten, slemämnen och andra ämnen hämmar biverkningarna.

Antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper

Salicylaterna i älggräs ger den betydande antiinflammatoriska och smärtstillande effekter. Dessa egenskaper gör den användbar för att behandla tillstånd som artrit, gikt och allmän ledvärk. De antiinflammatoriska effekterna beror till stor del på dess flavonoidhalt, som hjälper till att minska inflammationsmarkörer i kroppen (1, 2).

Matsmältningshälsa

Älggräs har traditionellt använts för att lindra gastrointestinala problem, inklusive halsbränna, magsår och diarré. Det skyddar och lugnar magslemhinnan tack vare dess antacida och antiinflammatoriska egenskaper. Tanniner och slemämnen i örten bidrar till dessa effekter genom att lugna magslemhinnan och reglera magsyranivåerna (1, 2).

Antioxidant

Älggräs är en verksam antioxidant, vilket hjälper till att neutralisera fria radikaler och minska oxidativ stress. Denna aktivitet tillskrivs dess höga halt av fenoler, såsom ellaginsyra (1, 2, 3).

Andnings- och immunförsvar

Älggräs har traditionellt använts för att stödja luftvägarnas hälsa och bekämpa infektioner. Dess antimikrobiella egenskaper hjälper till att skydda mot luftvägsinfektioner som förkylningar och bronkit. Dessutom kan det förstärka immunsvaret och bidra till den övergripande immunhälsan (1, 2).

Även för huden

Tack vare dess antiinflammatoriska och sammandragande egenskaper används älggräs i hudvårdsprodukter för att behandla akne och minska hudrodnad. Innehållet av salicylsyra hjälper till att hålla porerna rena och minskar inflammation, vilket främjar friskare hud (1, 2).

Urinvägar och urindrivande

Älggräs är svagt urindrivande vilket kan minska vätskeretention och svullnad. Den har också antimikrobiella egenskaper som kan hjälpa till att förebygga urinvägsinfektioner genom att eliminera patogener (1, 2).

Att tänka på

Även om det är en ört som sällan ger biverkningar kan det vara bra med försiktighet om man är allergisk mot aspirin eller om man tar blodförtunnande mediciner (1, 2).

Blommor och blad

Man kan använda både blommor och blad. Vill du ha en starkare medicinsk verkan är bladen bättre. Vill du ha ett gott te är blommorna bättre att använda. De medicinska egenskaperna finns i både blommor och blad, det innebär att det inte är bra att dricka det varje dag.

Te, tinktur eller dekokt

Man kan göra te på torkade blommor och blad eller man kan göra tinktur. Tinkturen gör man genom att packa en burk med torkade blommor, hälla på brännvin och sedan låta det stå ett par veckor innan man silar bort blommorna. Har man starkare sprit, upp till 60-70% är det ännu bättre. Fördelen med tinktur är att hållbarheten blir mycket bättre. Torkade blad och blommor förlorar efter hand sin potens medan tinkturer håller i åratal utan att förlora i effekt.

Man kan även göra en dekokt på bladen för att behandla diarré. När man gör en dekokt får man ut bland annat garvämnen som inte löser sig så lätt annars.

Det går även att göra salvor och oljor på älggräs.

Blandningar

Du kan med fördel blanda älggräs med andra örter när du gör te. Det passar till exempel bra tillsammans med mynta, kamomill och salvia.

Älggräs passar också mycket bra i solörtsdricka.

Bo Engborg
rektor, Nordiskt Näringscenter

Lär dig mer!

Vill du lära dig mer om örter rekommenderas:
Örtmedicin och huskurer , 14-15 september 2024

Är du intresserad av hälsa?

Se alla inlägg